Ord. Kraftfulla, starka. De kan rädda liv och de kan dräpa på fläcken. För mig har nog orden alltid varit något att hålla fast vid, när jag inte kunde nåt annat så visste jag i alla fall att jag hade mina ord; att säga, att skriva, att skrika. Min livräddare; min fasta punkt.

Det går i perioder det här med att skriva, men det känns som om det kommer bli en del av det i höst. Den här gången blir det på svenska, och det kommer främst bli poesi så vitt jag vet. Då och då händer det saker som får oss att tänka till, och känna något extra. Det kan handla om vad som helst egentligen, men det vanligaste i min närhet är människorna jag möter. De som gör mig både lycklig och ledsen. Förkrossad. Sprudlande glad. Alla sorters känslor som på något sätt måste ut. Det är flera år sedan jag skrev sådant här, och egentligen vet jag inte varför jag huxflux fick för mig att jag kommer göra det igen. Så här blev det ytterligare en blogg, som kanske kommer att stå lite i kontrast till Dharcy Exposed, som på nåt sätt får stå för mitt reflekterande, rasande, förvirrade, nyfikna och egocentriska jag.

Så… svartlistad?
Ibland känner vi oss bara så där utlämnade och ensamma. Som om vi vore den sista människan, eller bara utstött och bortkastad i allmänhet. Det kan vara andra personer som får oss att känna så, eller situationer, platser och ord. Blacklisted är den tysta, tankfulla och undrande sidan av Dharcy. Det är med lite rädsla hon byter bort den trygga engelskan där hon kan lura sig själv att hon är någon annan, men det har funnits en längtan efter att få bända, vrida och vända svenska ord igen och se om hon fortfarande kan. Det är upp till er att upptäcka och komma fram till.

Välkomna till Blacklisted, mitt nya gömställe och min nya bloggvrå.